tisdag 15 maj 2007

Fortsättningen

Pierre tyckte jag skulle ligga med killen jag träffade i lördags men gruppsex med hans kompisar avstod vi från... Det blev en märklig inledning på inlägget, men nu blir det att försöka irra vidare i det hela. Jag förstår inte att någon klarar av att läsa den här bloggen, är ni lika förvirrade och halvsjuka i huvudet som mig eller besitter ni superkrafter?

Hur som helst så såg jag in i ett par vackra mörka ögon någon gång fram på småtimmarna tidigt söndag morgon på en halvskum bar i Köpenhamn. Och efter en stund så skulle de 4 kompisarna gå vidare, vilket gjorde mig lite ledsen för den här killen hade nått litet extra sa min intuition, jag hade ju aldrig växlat ett ord med honom.

När de har klätt på sig och ska till att gå tittar han på mig igen och säger de första orden, "vi går vidare, vill du hänga med". Ponte är inte svårövertalad och i den sekunden är han dessutom glad som en nötskrika. Det faktum att jag är så blyg ibland, kostade mig nästan något ytterst speciellt.

Så jag följde med på nattklubb, deltog inte alls i nattklubbandet utan gosade med min nyfunne frisör av turkiskt ursprung. Vi kallar honom S, han är rätt söt, ingen lammis bara ett par år yngre, så snäll, lite feminin och alldeles underbar. Jag trodde tidigare att jag ville ha manliga killar, men sedan jag träffade en pappa vände det fullständigt. Som den förvirrade homse man är så vet man varken ut eller in.

Hans tre polare gick hem och vi gick vidare till nästa nattklubb och vem träffar man på där om inte M (som jag dejtade en del i höstas och som sedan inte hade tid med mig). Han såg patetisk ut. Om man är 42, har bra hy och är duktig på make-up, så är det trots allt inte lätt att se ut som en 25-årig svartrockare med extra glitter. Det fungerar bara inte.

Så efter mer hånglande så var klockan halv åtta på morgonen och då fanns det tre val, "ska vi gå hem till dig eller hem till mig eller var och en hem till sitt". Min lägenhet ser ut som Jerusalems förstörelse, så jag kände inte för att ta med någon hem och han delar lägenhet med sin syster som inte uppskattar att han drar med sig okända män hem så vi börjar sakta promenera mot stationen, hand i hand, går ner på perongen och klipper biljetten, bestämmer att vi ska ses på onsdag (bedrövade eftersom det inte verkar finnas någon annan lösning).

3 minuter tills tåget går och då tar det hela en ytterst oväntad vänding...

2 kommentarer:

Kim da Costa sa...

Jag ryser av välbehag (på riktigt). Å, så vackert.

Ponte sa...

Han är vacker...