Så jag åkte hem på söndagskvällen och tog ett besök på Mc Donalds, första maten på 36 timmar, om man inte räknar croissanten och näven med jordnötter. Trots att jag inte är någon fan av restaurant gyllene bågen, så var det lovely med mat... Och drömde alldeles underbara drömmar och följde upp det igår med storstädning och tvättning ifall det blir en dejt hemma hos mig idag.
Men jag måste erkänna att jag börjar bli lite nervös nu efter lunch för jag har inte fått svar på om vi ska träffas hos mig eller i Köpenhamn och inte hört ett ljud sedan måndag kväll. Vill träffa S, S som i snart. Men jag får vänta vidare. Snacka om att vara disträ på jobbet idag, men vad gör man inte.
Vill träffa S, vill gosa med S, saknar S, saknar att hålla om S. Nåja, vad är väl en bal på slottet, den kan ju vara dötrist eller alldeles, alldeles underbar...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Han hör av sig snart. Vet hur det känns. Man går som på nålar.
Jag förstår inte hur du kan vara utan mat så länge hela tiden.
*Orolig och förbryllad*
Jag håller också tummarna och kollar min telefon var 5:e minut... Och om maten, karraktär och självkontroll, eller snarare enkelspårig så om jag är riktigt engagerad i nått, så märker jag inte att jag är hungrig, törstig eller kissig!
Skicka en kommentar