En utmärkt trevlig kväll blev det igår på 30-årsskivan, men Ponte var snortrött och gick hem tidigt. Inget nattklubbande för mig igår inte. Det känns på nått sätt B-igt att gå på heteroställen här hemma när man jämför med utbudet och stämningen i Köpenhamn.
Som den osociala människa jag är, så orkar jag inte med kallprat med folk man inte känner, folk man bara träffat ett par gånger och då i liknade sammanhang och gud så trött man är på en person som ser sig som lite finare och inte hälsar på folk som mig... Och sitta mitt i tjej-gänget som i 20 minuter ska dissa en annan (inte närvarande) tjej som säkert är trevlig men antagligen stjäl av uppmärksamheten från de båda divorna/sessorna.
Min tjejkompis R's homokompis K dyk upp igen (precis som kvällen innan) och han är numera en hunk av stora mått och dessutom jäkligt trevlig, så då skärpte jag till mig lite, men jag vet att jag inte har en chans där, han kan få heterokillar i säng utan vidare. När jag träffade honom för ett par månader sedan såg killen rätt sliten ut, men nu var det bara hunk med stort K...
Det var trots allt en kille (som inte var i partygänget) på baren efter 30-årsfesten som verkade intresserad och även min disfunktionella radar kunde inte missa det, så jag flörtade lite, men jag lade ner alla eventuella planer, för ibland måste man sova på nätterna och nu efter 11 timmars sömn känns det bättre. Snart måndag...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Sådana där struntpratande brudar tål jag bara inte.
Mums för din hunkflirt. Du är värd det bästa, darling.
Tack, men han är nog mer ute efter snygga solbrända muskliga välhängda saker, så jag håller mig till min vanliga taktik...
Inte underskatta herr Ponte nu.
Världens bästa Ponte.
Man får satsa på att bli en ytis själv så man passar in...
Du är perfekt precis som du är!
Tack säger jag till er båda, fast ni har ju aldrig träffat mig, jag kanske är en ulv i fårakläder trots allt, eller shameless och klär kanske inte i glitter...
Skicka en kommentar