Ettårsdagen

Då ska vi se vad som hände lördagkväll, träffade kompis H på ställe nummer ett där vi hade jättetrevligt, sedan gick vi till ställe nummer 2 och träffade mina båda svenska farbröder och vi drack shots med dem för att fira min ettårsdag. Farbröderna gick vidare och efter en stund var H pissestiv och gick hem.

Jag fick iallafall kramas med glasplockaren, han är skoj fast med sambo dessvärre, fast det är han värd, han är en bra person... När det var stängningsdags funderade jag om jag skulle sticka vidare eller åka hem, men som den festis man är så stack man ju vidare. I baren på nästa ställe (nattklubb) satt en rätt snygg kille i baren, jag satt snett bakom baren så jag såg honom framifrån. Fast han hade en rätt hög panna och då ska man inte ha rejält uppåtstående frisyr för då blir liksom hela huvudet feldimensionerat. Men han såg rätt bra ut och för en gångs skull kunde Ponte hålla fingrarna i styr, flirtade över baren med killen och tog sedan tåget hem till min egen säng.

Det blev en utmärkt ettårsdag och jag kände på sätt och vis att jag mognat. För jag kunde nog ha hängt med killen med den höga pannan hem och typ sovit över, han verkade minst lika intresserad som jag var, men jag fattade belutet att inte göra det. Två dagar senare insåg jag att det nog inte var nått mognadstecken utan bara en plötslig ingivelse när jag vaknade i en säng långt ut på landet, nordsjälland, tillsammans med en prästson efter att ha sett Bond-filmen moonraker tills solen gick upp och fick idag sjukanmäla mig. Mer om det i nästa avsnitt...