Som tur var hade en av mina bekantingar dykt upp medan favvo-bartendern var där, så jag hängde med honom ett tag och trots att han också är lite tyst och blyg så gick det betydligt bättre…
Den ena som kommenterat vår tysthet tidigare satt och drack shots och sniffade poppers tills han föll baklänges, tur någon stod där och tog emot honom, och tur att man inte jobbar i bar för det där med att ta konflikter med gästerna känns lagom skoj.
Nåja, efter ett tag var det stängningsdags och jag tog med bekantingen till nästa ställe, 2 killar i skinnbyxor som drog runt på stan, det måste ha sett lite komiskt ut, men men.
Väl på nästa ställe träffade vi på en annan nisse som såg lite bekant ut och så länge bekantingen var där snackade de 2 och jag var inte riktigt med, men 5 minuter efter bekantingen gått insåg jag vem killen var. Han babblar oavbrutet.
”Först sa jag det, sedan gjorde vi så och då sa han att och då svarade jag si och sedan tyckte han att” osv. Hans danska är inte så bra och jag orkade inte, så han babblade och jag tittade mig omkring. Efter en timma orkade jag inte mer, så jag konstaterade att ”Nu orkar jag inte mer, jag går hem”. Så jag tog tåget hem och traskade hem från stationen i duggregnet iklädd skinnbyxor…
Under det sista barbesöket hade jag sett killen med kaninöronen och hans megasnygga latinovän, men de verkade ytterst ointresserade dagen till ära, men man kunde liksom inte låta bli att önskedrömma lite.
Så lördagens gissningstävlig vanns av Kim som ju gissat på att jag sov hemma!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Poppers och skräp. Är de verkligen så dekadenta i KBH? Det minns jag ej. Märks att det var länge sedan jag var där.
Danskar är lite dekadenta, det älskar vi dem för... Dags att titta förbi Köpenhamn en helg kanske.
Skicka en kommentar