Värsta flörtkvällen

Nu blev det dags för flirtarna:

Först på julefrokosten var det en kille som spanat in mig tydligen, så han passade på att sätta sig bredvid mig och medan jag tog lite av min snaps varje gång det skålades och han drog ner hela varje gång, så dröjde det inte länge förrän han ville ha sin hand på mitt ben. Det roliga med honom är att han ju har extremt lösa handleder redan i nyktert tillstånd, är sminkad och att han kör buss. Den kombinationen tycker jag är skoj…

Sedan, också det på julefrokosten, blev killen på andra sidan, som jag känner lite, jättefull och ville kramas och kom med ett halvskamligt förslag innan han gick med på att lifta hem med någon som skulle åt det hållet, vilket måste ha varit skönt för honom, han kunde knappt hålla sig på bena den stackarn.

Nummer tre var herren som jag hängde med till baren. Vi hade en sådan tur att när vi kom in och försökte hitta ett ställe att pressa armen mellan bargästerna på för att beställa, så var det två som gick och Ponte var fräck och hoppade in i luckan. Så vi stod där och snackade tills han lite diskret flyttade sig så han kunde stå med sin sida bakom min rygg och strax innan hans vänner dök upp lade han armen om mig och bad snabbt om ursäkt för sin påflugenhet…

Nummer fyra var han den runde i nästa bar, men hans försök var mycket stapplande och kom inte längre i närmandeväg än att han försiktigt klappade mig på ryggen och sedan gav han mig en kram när han skulle gå, han luktade svett ordentligt.

Nummer fem var volvokillen, han gjorde inga fysiska närmanden vad jag kan minnas, bara verbala. Klart du ska följa med mig hem till Amager. Inte kan du åka hem nu, följ med mig till Amager. Det spelar ingen roll att du säger nej nu, du vet att du kommer att följa med i alla fall. Kom igen nu var inte blyg osv. Jag var 110% tydlig med att jag inte skulle med utan att jag skulle hem.

Nu var det ju så att Ponte blev pinsam. När jag kom till baren fortsatte ett skämt jag haft med favvobartendern veckan innan och han föreslog att vi skulle testa ett ställe nästa fredag. Jag tyckte det lät som en bra idé och han gav mig mitt nummer. Nu är favvo-bartendern min typ (fast inte latino) och dessutom har han samma humor som mig, så jag var inte svårövertalad till det.

När volvokillen höll på som bäst blev jag jättesugen på att hitta någon att dela säng med, så jag SMS:ade bartendern 2 meter bort och undrade om han kände för det, det gjorde han inte och han skrev under med nått konstigt som jag inte fattade. Så tänkte jag att jag varit korkat och antagligen bränt alla chanser, men efter att jag sagt hejdå, skrev han igen och samma underskrift. När jag var nästan hemma skrev han och undrade om jag kommit hem och samma underskrift. Först igår måndag kopplade jag, var underskriften hans profilnamn på nått forum kanske? Det var det mycket riktigt, gud så trög man är ibland…