Imorse vaknade jag 5 minuter före klockan ringde och jag vaknade av en dröm, vilket är mycket ovanligt för Pontes del. För att förenkla det hela lite så hade jag av någon anledning flyttat in hos en av mina vänner och plötsligt när jag en dag kommer hem så är rummet tomt och vännen berättar att någon viktigare flyttar in och mina prylar är nerpackade och ivägskickade till ett hotell.
Nu kan man ju såhär på morgonkvisten undra hur bra vänner man egentligen har, jag menar det är ju inte första gången tankarna kommer, här är ett exempel...
Tidigare var jag den som satt hemma i garderoben och de utsvävande vännerna kunde alltid övertrumfa min fredagsöl hemma i soffan med att de (damerna) fått med sig en man hem och man fick veta allt om hur bra han var i sängen. Man är poppis när man är publik...
Nu har läget förändrats, nu ska den värsta historieberätterskan gifta sig med en advokat (han är rätt ok för att vara advokat), den näst värsta är redan gift och plötsligt är det jag som står för historierna, men jag är antagligen inte så bra på att berätta eller så är det jobbigt för dem att ha fått lämna rampljuset. 3 damer som måste vara "Center of Attention" har fått lämna scenen till förmån för den grå killen ingen lägger märke till och som alla tycker är bra som publik...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Ponte. Du är så älskvärd. Puss.
Nu ska vi inte gå till överdrifter, utan hålla oss till andra drifter eller nått...
Skicka en kommentar