torsdag 22 november 2007

Ormen har nått paradiset

I slutet av 90-talet bodde jag i Stockholm i 3,5 år, jag pluggade och jobbade lite, men jag trivdes aldrig. Det fanns nog anledningar, att flytta från en minihåla i Norrlands inland till förorten är i sig ett rätt stort steg, men det kunde jag ta. Att lära känna nya människor för någon som mig som vid den tiden var rätt hämmad, osynlig och långt inne i garderoben var jättesvårt, men möjligt att lösa.

Men det värsta med Stockholm var inställningen att det var inne att stressa och om man inte hade en överbokad kalender och om man tog sig friheter som en filmkväll i soffan var man helt ute och konstig. Det ligger inte för mig att stressa för stressandets skull, jag liksom alla andra har 24 timmar per dygn och jag har själv kontrollen över hur jag spenderar dem. Arbetsgivaren är mindre glad om jag inte sitter på jobbet 8 av dem, men det är jag själv och ingen annan som har kontrollen.

Nu är jag rätt så plikttrogen och sitter på jobbet 8 timmar varje dag, jag låter min chef ta en tredjedel av min totala tid varje vardag, men istället finansierar chefen att jag har tak över huvudet, mat i magen, lite nöjen och en tryggad ålderdom. Alternativet hade varit att jag själv behöll kontrollen över de 8 timmarna, men fick spendera dem på att odla min egen mat, vilket verkar jobbigt och enformigt på nått sätt. Ponte - Gurkodlare...

När jag flyttade till Skåne trivdes jag från dag 1, för här fanns den mer danska mentaliteten att man måste inte ha varje timma inrutad. OK, de byter också tid mot pengar (7 timmar och 24 minuter om dagen), men när de har jobbat klart så istället för att stressa hem, jobba övertid 5 timmar bara för att verka busy och viktig eller besöka den hippaste heminredningsbutiken för att vara lika inne som vännerna, sätter sig dansken efter jobbet på kvarterscaféet, tar ett par öl och snackar skit med de andra, kända eller okända. Visst jobbar danskar övertid också, men bara när det faktiskt behövs, inte för att det har ett egenvärde att vara busy.

Men den senaste tiden har stresskulturen också kommit till Skåne. Efter en diskussion idag i fikarummet så inser man det, folk (heterosar) skjutsar och hämtar barnen på den ena aktiviteten efter den andra, inte för att barnen verkar allt för intresserade av det utan för att föräldrarna tycker att barnen ska ha ett fullbokat liv. Dessutom ska föräldrarna jobba övertid, inte för att det egentligen behövs, utan för att det förväntas att de ska jobba mer än 40 timmar i veckan, dessutom måste de ha det mest stilrent spartanska hemmet, de måste ha gäster för lite stelare middagar en kväll i veckan och de måste gästa andras lite stelare middagar en gång i veckan för att man ska kunna ge och få komplimanger om den mest stilrent spartanska inredningen. Och för att ha någon att dela med sig av sitt stressade liv och hur överbokad man egentligen är.

Ponte är liberal när det kommer till det mesta men med några undantag och det har med föräldrar och barn att göra. Genom att sätta barn till världen så har man tagit på sig ansvaret att hela tiden se till barnens bästa, ge dem den bästa uppfostran man kan utifrån sin egen förmåga och ge dem bästa möjliga förutsättningar för att bli framgångsrika.

Flera av mina kollegor kör barnen till skolan (fast det tar 5 minuter för dem att gå) för man vet aldrig vem de möter på vägen, de får inte åka buss själv hem från skolan (fast de är tonåringar) för man vet ju aldrig vad som händer på busstationen. De små barnen får inte vara ute och leka med sina kompisar på kvällen utan att någon förälder är med för man vet ju aldrig vem som kan dyka upp sent en kväll på en lekplats.

För helvete heterosar, en dag vaknar barnet nyinflyttad i sin egen lägenhet och har ingen aning om verkligheten, är det en bra start på vuxenlivet är frågan?

Nu när eländet nått Skåne så får jag snart ta mitt pick och pack och flytta till Danmark även om det finns en massa saker med Danmark som jag hatar (ex den nuvarande danska regeringen), för jag står inte ut med att se hur folk rusar fram och tillbaka för rusandets skull, de verkar inte förstå bättre...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Eller så flyttar du hem till mig. Jag klarar inte stress och jag gör så lite som möjligt överlag.

Jobba 8 timmar - gå hem och slappa. Drick mycket vin. Mys med hund och vänner. VÄLKOMMEN.

Ponte sa...

Man ska gosa rikligt med män i soffan, laga middag tillsammans, dricka vin tillsammans, inget stress i onödan...