Dansk homokonkurrens

Den första skandinaviska homoorganisationen hette "Foreningen af 1948" och kom till i Köpenhamn. Den blev senare LBL (Landsforeningen for Bösser og Lesbiske). RFSL och den norska (om den kanske heter LLH) började som underavdelningar till LBL.

Danskarna är inte så auktoritetstroende som oss svenskar, så därför finns numer en annan förening också som heter BLUS. Dessutom finns LBL's gratistidning PAN-bladet, liksom LBL-bladet och de privata Out & About och Frankly. Det gör att Danmark inte har det jättedominerande RFSL och QX och det har sina stora fördelar eftersom de måste konkurrera med varandra och för att hävda sig i konkurrensen måste de försöka vara bättre än de andra.

Nu har LBL hamnat i ekonomisk kris, de har ett negativt eget kapital och PAN-bladet är tillfälligt nerlagt, men ska komma tillbaka när det åter finns penar till det. Anledningen är officiellt att LBL inte får statliga pengar (som RFSL), men orsaken är att de helt enkelt inte fungerar som en modern organisation och den akuta krisen kommer av ett underskott i Priden och LBL-bladet.

LBL syns inte, deras arbete syns inte och de har en radda anställda och är duktiga på att diskutera queerteoretiska frågor. Det är lite som under 1500 och 1600-talen då nordeuropa satsade på forskning i kemi, fysik och teknik medan de båda spanska universiteten i Toledo och Salamanca hade hundraåriga diskussioner om hur många änglar som kunde stå på en nålspets.

De andra homoorganisationerna och de privata gratistidningarna satsar krutet på att synas, organisera fester som ofta har seminarier före, eller ha en blandning artiklar som uppskattas av de flesta och varva det med mer budskapsorienterade texter.

Dessutom samarbetar de flesta fristående med varandra och olika uteställen medan LBL vill hålla sig för sig själv för att inte på nått sätt riskera att sammankopplas med nått som kan vara kontroversiellt. Det är trist, men de danskar som gjort en spådom om LBL's framtid verkar överens om att organisationen överlevt sig själv.