torsdag 21 augusti 2008

Jag träffade Frisyren

Efter att ha lämnat läderklubben blev det bar igen, planen var ju att festa hela natten och ta tåget hem kl 6 på söndagsmorgonen, men något skulle ju komma ivägen, fast det visste jag ju inte i det här stadiet. Jag traskade in på baren iallafall och beställde en öl, såg då någon jag kände igen för vem satt vid spelmaskinerna om inte kompis H.

Efter att ha fått en kram av H så återgick han till att spendera pengar och jag traskade ut till den improviserade uteserveringen för att hänga med de trevliga farbröderna där ute för det var rätt fullt inne och svalt och skönt ute. Men när uteserveringen stängdes så traskade alla mina bekantingar hem och jag såg att favvobaren hade öppet en timma till, så jag meddelade H att jag skulle komma tillbaka om en timma eller så, men det kom inte att bli så.

När jag kom till nästa bar var det full rulle där och dagen till ära hade man öppet tills gästerna gått hem och när polisen tittade in ett par timmar efter att barens öppettidstillstånd gått ut så tyckte man inte att det gjorde nått, det var ju trots allt Pride... När jag så hängde där i baren så såg jag en kille jag kände igen som jag träffat förut, en kompis kompis som var på besök, mannen med Frisyren, han är rätt fin så jag traskade över och pratade lite med honom och innan jag visste ordet av det så stod vi plötsligt i baren och hånglade, kan inte minnas hur det gick till, det liksom bara hände...

Efter många öl, många shots och mycket hångel så undrade han var jag skulle sova, så jag berättade att jag skulle åka hem tidigt på morgonen, men han tyckte jag skulle följa med honom hem (eller hem till hans kompis snarare) fast han kunde inte erbjuda annat än en smal luftmadrass. Kör till, tyckte jag, men vi sover bara ihop.

Hur som helst så hängde vi där de sista timmarna och sedan hängde vi på den gemensamma kompisen när baren stängde och åkte. Funderade lite på om det var en jättebra idé, men bestämde mig för att det nog var OK...

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det var ena goda konstaplar det där!

Ponte sa...

Ja det tycker jag också, det hade aldrig hänt i Sverige minsann