Jul på väg

Sent på lördagsnatten satt jag på nattklubben och killen med de mörka ögonen hade just fått nobben av båda han raggat på. Så tittade han på mig, gick till garderoben, hämtade sin jacka och gick. Så intressant var jag tydligen inte, måste ha varit jobbigt för hans ego med två misslyckade uppraggningar.

Festen fortsatte och jag började känna mig lite trött på alla människor som trängdes, knuffades och brände varandra med cigg. Det var svårt att dricka öl för man visste aldrig när någons huvud skulle slå i flaskan eller min nacke. Var fortfarande på festhumör, så jag begav mig till Morgonvärdshuset vid 7-snåret på söndagsmorgonen för jag hade ju nått planerat om bara 8 timmar.

Morgonvärdshuset hade just öppnat, så där var det lugnt och stilla. En ung men inte alls snygg kille jobbade i baren och en gubbe satt hela tiden och övervakade allt. Han berättade att han minsann jobbat 30 år i krogbranschen, mest som dörrvakt. För varje gång han berättade det så blev det fler år och på slutet var han uppe på nästan 40 år. Killen tyckte nog han var jobbig, men när en av kunderna somnade och rev ner två öl så ryckte den gamle vakten ut och slängde ut killen snabbt som attan.

Träffade någon trevlig musiker som dränkte sina sorger. Han hade nu spelat för sista gången i Sverige för den här sommaren hade de inte fått dricka öl på scenen längre. ”Aldrig mer spelningar i Sverige och bokar de andra in nått får de åka utan mig”. Han hittade sedan en ung dam som såg ut som om hon kanske horat i närheten under natten, men jag sket i vilket.

Träffade återigen på herren från Wales som var arg över att ingen ville bjuda honom på öl, men jag låtsades inte förstå piken. Tröttnade på dem och skulle ta en tur till Centralhjørnet som öppnar kl 12, men inte den söndagen för man var igång med julpyntandet, funderade på vad jag skulle göra och kom fram till att den värsta av alla barer ju faktiskt också öppnat…

Jylpyntning igång på Centralhjørnet