Om läderklubben del 3

Nu kommer detta inlägg att handla om den gamla läderklubben enbart, den nya får jag skriva om när jag varit där...

Man kommer nedför en smal trappa och in genom en anonym dörr. Där finns ett litet väntrum med en omklädningshytt till vänster och en gallerförsedd garderob rakt fram. Redan här känner man den unkna jordkällarlukten. Man hänger av sig ytterplaggen, betalar sin biljett och vakten bakom gallret trycker på insläppsknappen så man kan komma in genom dörren till höger.

Området bakom gallren i garderoben kan bara nås från baren, vilket innebär att det är mäkta svårt att ta sig in om de inte vill släppa in dig och det är smidigt för insläpparen att smita in i barområdet om det börjar att gå vilt till i insläppet.

När man kommer in i lokalen har man baren direkt på vänster sida, rakt fram en pelare och bakom den en tom yta. Till höger finns en avskärmad del av huvudrummet (på mitt första besök var den delen inte avskärmad) och till höger igen kommer man till toalett och dark-room. Går man så in i dark-roomavdelningen har man ett upplyst rum till vänster, komplett med badkar och rakt in finns den kolmörka ytan som jag inte hittar i.

Jag vet att det mitt på golvet finns någon form av installation (jag sparkade i den när jag traskade förbi första gången) och i den högra delen av rummet tror jag det hänger två eller fler slings.

Spänningskänslan är tydlig och pulsen lite förhöjd när man rör sig där i kolmörkret, man kan inte se nått, men man kan höra flåsande andetag, några stön, några viskningar, tysta steg på betonggolvet, någon som känner sig fram längs väggen, den avlägsna musiken från baren... Det är iallafall nått som får mig att känna spänning, och vad ska hända nu?

Åldersmässigt är väl besökarna mellan 25 och 60 ungefär och på det stora hela är folk mycket trevliga, stämningen är gemytlig och folk med attityder går nog inte på läderklubb