Väl på gatan utanför Bastuklubben i fredags morse tog jag farväl av fransmannen och insåg att tåget som passar med min anslutning skulle avgå om 3 minuter och nästa om en timma. Begav mig till Nattklubben istället och hade turen att de hade rejält med folk (en torsdag mitt i årets fattigaste månad). Träffade på ett par bekantingar och hade ett par äldre herrar (vem som nu släppt ut dem vid den tiden) som flörtade. Det var som det brukar helt enkelt.
Vid stängningstid kände jag inte för att åka hem utan begav mig i gammal god ordning till Morgonvärdshuset. Där var det stilla och rätt svårt att försöka fördriva tiden. En mycket överförfriskad dam som snackade med sig själv blev utslängd, men kom tillbaka gång på gång. Tillslut låste bartendern dörren.
Så dök någon upp som såg mycket bekant ut även om jag inte riktigt kunde placera honom förrän efter ett par timmars morgonsnack. Det var en herre som på fyllan varit mycket tafsig i den Vilda baren för ett par år sedan, minns att han varit yrkesmilitär. Tror jag har bloggat om det, men kan inte minnas när och har inte hittat inlägget.
Hursomhelst ville herren bjuda mig på sin favoritdrink, hälften porter och hälften elefantöl. Inte riktigt vad man känner för sådär på morgonkulan, men det klart man ställde upp. Jag måste trots allt säga att det blev en trevlig morgon för plötsligt var klockan 14…
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Den överförfriskade damen var mycket envis. De är ju ofta det, damerna.
Ja minsann, damer är några konstig saker
Skicka en kommentar