Rullstol på fyllan

På fredagseftermiddagen på bussen på väg till tåget för jag så en kille på platsen bredvid mig och inser att det inte är någon mindre än killen som jag var på sunkig kvarterskrog med i april, vilket sammanträffande. Han hade tydligen blivit med pojkvän sedan ett par dagar tillbaka. De var på väg på restaurang för att sedan gå till den Vilda baren och undrade om jag inte kände för att träffa dem där ett par timmar senare. Kände mig lite skabbig efter att inte ha duschat på ett och ett halvt dygn, men ställde iallafall upp.

Hängde med bussen förbi stationen och begav mig istället till baren med den trevlige bartendern. Inte så mycket folk, men väl en i rullstol. När de så skulle gå många timmar senare var jag lite orolig, för hans man skulle över 2 rejäla trösklar och hade själv problem med att stå (pga för många öl), men det gick. Jag erbjöd mig att hjälpa till, men de ville de inte. Bartendern snackade med killen bredvid mig och mig eftersom han inte hade nått att pyssla med. Det var ett trevligt snack måste jag säga.

Tydligen hade bartendern fått smak för spelmaskinerna på stället (samma som kompis H är helt manisk omkring), så han spelade lite, vann lite och spelade lite mer och till slut sa han "detta är den sista 20, vinner jag nått blir det en runda shots i baren". Han vann ett par hundra så alla 5 personer i baren fick sig en shot...

Mer folk strömmade till, någon full svensk som försökte värva mig till nått parti, men jag hoppade det. Hatar folk som vill snacka politik i en bar. Fick en tradig norsk dam och hennes man bredvid mig i baren och ärlig som jag var så berättade jag att det var en homsebar när hon undrade om det var något speciellt med baren. Nu hade Ponte missat att homse tydligen bara är bög (lesbianer räknas visst inte in i begreppet). Så blev hon väldigt ångerfull över att ha dykt upp just där och undrade om hon var tvungen att gå och fortsatte på det sättet. Borde aldrig ha sagt nått. Berusad blev hon och konstig (så där som magra översminkade damer i klimakteriåldern kan bli). Hade turen att bli räddad av en bekanting som dök upp... Norrbaggarna försvann efter ett par timmar iallafall.

Så dök andra bekantingar upp, ett par jag inte mött på länge. Så jag hälsade på dem, snackade lite skit och återgick till min plats. Men efter en stund vinkade de över mig igen. De hade fått en schweizare på halsen som skulle till läderklubben kvällen efter och undrade hur man kom in. Så jag släpade med honom ut i kvällningen, till läderklubbens ingång och visade var man ringde på. Han var mycket glad, för han hade kommit hela vägen från Schweiz för att gå på piss-night.

Bekantingen skulle nu vidare och tog mig med, schweizaren fick vi också med oss. Nästa ställe var rätt trist, schweizaren raljerade vidare om sin piss-night och om alla sådana han varit till (senast en tur till Florida i april för att gå på en) och om hur Köpenhamn var under hans senaste besök, 1985...