torsdag 12 februari 2009

Kamphund och för kort lem

Så var det en lördagkväll igen och den här gången valde jag att åka lite senare än normalt, hade också bestämt att helt avhålla mig från shots. Dök upp i Köpenhamn och den snygga killen i kiosken kände för första gången igen mig och mindes vad jag ville ha, trodde aldrig att det skulle hända...

Funderade lite, men kom fram till att jag inte riktigt hade tid med min vanliga runda eftersom jag kommit 2 timmar senare än jag brukade, så jag började på det som brukar vara anhalt 2 eller 3. Men jag måste säga att jag var överraskad över hur många svenskar som var på plats trots att det var första delen av Mello. Själv har jag helt tappat intresset för tävlingen, så jag missade inte nått.

Först var det jättetrevligt i baren, men efter en stund var det en jobbig lesbian som skulle trängas hela tiden, funderade på att be henne banta så hon inte längre tog upp två platser men var lite för feg för att framföra det. Folk fortsatte att välla in och jag kände ingen lust att fortsätta trängas, så jag gick vidare. På nästa ställe var det verkligen ingen trängsel, men väl en av mina favoriter i baren, mycket trevligt. Han hade blivit med kamphund en vecka och var lite tveksam att ta hand om den fler gånger för den skulle sova mellan hans fötter och någon gång ibland satte den sig bara och morrade åt hans håll...

Några bekantingar dök upp, dessvärre också en riktigt jobbig människa, en sådan som ställer sig 2 dm bakom en och bara står och väntar på att man ska snacka med dem. Den här mannen är dessutom inte helt hundra i skallen när han är lite lätt berusad vet jag sedan tidigare.

Tre unga killar dök upp, alla tre rätt berusade, men rätt roliga tyckte jag. Den ena av dem försökte ragga upp den trevlige bartendern, men när han inte fick någon direkt respons, kom han fram till att det bästa är att visa lemmen. Bartendern stod lutad mot väggen i baren (ca 1,5 meter från bardisken) när killen ställer sig på stolen och öppnar byxorna. Bartendern kontrade med att "Är den så liten att den inte når hela vägen fram till mig ens så är det inget att ha". Killen övergick till att ragga på någon annan efter det...

När stängningsdags närmade sig var jag återigen hungrig och tog dagen till ära KFC, de båda som jobbade var svenskar, den ena danskade till det (lite som mig) och den andra snackade bara skånska eller engelska med alla sina kunder. Men efter maten var det bara till att ge sig ut i natten och se om vita byxor också var lördagens tema...

4 kommentarer:

Daniel sa...

Barntenderns kontrande måste jag memorera.
Jag ska bli en krävande bitch.

Ponte sa...

Annars är villig och billig också bra har jag hört...

Anonym sa...

Kanske villig, billig och krävande.
Men man måste ha nåt rejält att komma med själv också.
Jämlikhet!

Ponte sa...

Mer jämlikhet!