Inseminering

Imorse på morgon-TV handlade det om ensamståendes rätt till inseminering. Tydligen är det poppis bland ensamstående kvinnor att åka till Danmark och bli med barn på någon klinik, dessutom är donatorn oftast anonym där. I Sverige är det bara kvinnor i parförhållanden som får insemineras, men så är det inte i Danmark.

I TV-soffan satt en kvinna som när hon passerat 35 inte hittat någon bra man, men hon kände att hon ville ha ett barn och att den biologiska klockan ringde, så hon åkte till Danmark och blev gravid.

Den andra i soffan var någon kristen man från tidningen Dagen. Han tyckte att det var helt fel att tillåta sådant i Sverige för barn behöver båda föräldrarna. Han hänvisade till några studier och till traditionerna och mumlade nått om familjen roll i samhället. Hans argumenterande var helt osammanhängande och kvinnan i soffan var (liksom vi TV-tittare) inte alls med på hur han tänkte, men det kan inte vara lätt att vara emot av religiösa skäl och inte våga stå för det.

På fråga om ensamstående med barn (där föräldrarna separerat) hade han inget vettigt svar utan det blev nått mer mummel och att det finns undersökningar som visat på både det ena och det andra.

Klart ensamstående måste få inseminera, de får ju adoptera.