Dramat slår till

Efter att ha varit hemma och känt mig uttråkade hela dagen så blev det trots allt en Köpenhamnsrunda på lördagskvällen. Kom fram, traskade in på första stället, hittade en plats i baren och fick en dansk farbror från Jylland att snacka med. Han var absolut trevlig, vi snackade om Sverige och svenskar och om Köpenhamn och dansk politik och en massa annat.

Men så dök en bekanting upp, en sådan som är lite jobbig ibland och två gånger har han när han varit rätt berusad försökt att få med mig hem, men jag har avstått. Hursomhelst dök han upp och jag snackade lite med honom. Farbrorn från Jylland snackade också lite med honom och plötsligt så tyckte bekantingen att farbrorn lika gärna kunde snacka med någon annan för "vi" orkar inte höra på dig. Det hela kändes lite pinsamt för mig, men jag lät det bero.

Trots att det under kvällen generellt inte var så mycket folk så var alla sittplatser i baren upptagna vid just den här tiden och jag gick på kisspaus. Hörde hur det brakade till ute i baren 2 gånger, hörde upprörda röster och tänkte "vad pysslar de med nu, det är säkert bekantingen som hittat på nått dumt".

Det var inte farbrorn han attackerat, det var en kille som skulle beställa i baren och som ställde sig vid min för tillfället tomma plats. Han hade sagt hej till bekantingen som då knuffat honom så han ramlat och fått en av de tunga barstolarna med sig i fallet därav de två braken. Killen var förbannad och skulle ringa polisen, bekantingen hävdade att den andra killen var mentalt sjuk och två andra hade gått emellan för att förhindra mer bråk.

Då kände jag inte för att hänga där längre utan tänkte tappa den förfriskade bekantingen och hans problem där i baren, så jag hoppade snabbt i ytterkläderna, tackade för mig och gick. Bekantingen var dessvärre snabb och hann upp mig ett kvarter senare, han skulle absolut hänga med vart jag än gick.