En fredag med feber

I fredags var jag i valet och kvalet om jag skulle stanna hemma eller åka till Danmark, jag valde fel och åkte, men det kunde jag ju inte veta. Det ledde också till att jag dök upp betydligt senare än vanligt och började med att hamna i en bar. Påskdekorationerna var uppe och folket dötråkiga. Fick en full konstig herre på ena sidan, men han satte sig turligt nog efter ett tag.

Efter en öl dök en bekanting upp, så jag snackade med honom ett tag. Han brukar oftast snacka med mig en stund och sedan skiljs vi åt, men den här gången berättade han typ 15 ggr hur glad för mig han var. Efter ett par timmar började jag att känna mig seg och trodde först att det var trötthet. Funderade på att ta sista tåget hem och det borde jag ha gjort.

Traskade istället vidare och bekantingen hängde på. Trodde han skulle hitta några spännande människor där, men inte då. Någon kompis kompis undrade om han fick dela barstol med mig, han fick det (de är rätt stora), så man satt med halva skinkorna på hård stol, inte värst bekvämt.

Sedan blev det ny bar igen och bekantingen hängde på. Där träffade jag lyckligtvis någon jag känner och trodde att bekantingen skulle ge upp och gå hem, men inte då... Vi tre hamnade sedan på dansbaren, men där gav bekantingen äntligen upp, han var då rätt full. Traskade själv strax efteråt till pölsemannen och kände mig nu riktigt hängig. Funderade om jag skulle ta första tåget hem, men det brukar vara fyllt med fulla odrägliga människor, så jag tog två Ipren, traskade till nattklubben och beställde en flaska vatten. Stod där inne i värmen och frös, insåg att jag hade feber.

Stannade en timma och traskade sedan hemåt. Träffade två bekantingar vid en busshållplats och svamlade lite med dem, somnade på tåget och funderade på att ta taxi från stationen och hem, men avstod. Stupade i säng...