Mellofesten

På lördagen var jag inbjuden till det halva paret på mello-fest. Men de ändrade sig på slutet och istället blev det mello-fest hemma hos en av deras kompisar. Kompis H skulle också ha varit med, men han ställde in. Ponte var tidigt ute och för att undvika den jobbiga italienaren begav jag mig till baren med den trevlige bartendern som första anhalt för kvällen.

Jag fick se bartenderns bilder från Baltic-Pride och dessutom dök en ganska fin långhårig latino upp. Men jag hade inte tid att bekanta mig med honom dessvärre, jag hade ju en mello-fest att gå till.

Så begav jag mig till festen, träffade folket där, trevliga människor hela bunten och hälften av dem var ju folk man mött tidigare hos det halva paret. En av de okända hade varit ute kvällen innan med sin kompis om inte hade några pengar. Kompisen hade hittat ett ragg och på lördagseftermiddagen SMS:at att han var i Aalborg (han hade plankat på tåget). Så det kan gå…

Slipsarna med nationsflaggorna sattes på (jag fick den svenska) och så satte spektaklet igång. Vi satte poäng på skalan 1-10 på alla låtarna och när det var klart var tre i topp listan Danmark, Island, Tyskland. Och när röstningen satte igång fick Danmark de två första tolvorna och jublet visste inga gränser. Sedan gick det inte lika bra dessvärre. Till slut var det som bekant Tyskland som tog hem det (som QX spått redan en månad tidigare) och med oss på festen var en tysk, så han firade loss rejält senare på natten noterade jag.

Efter ett par timmars fest skulle vi dra vidare. Jag traskade tillsammans med det halva paret, men plötsligt hoppade de in i en taxi för att bege sig till ett ställe där man kunde få tag på olagliga substanser och jag kände varken för det eller för att vänta på de långsamma eftersläntrarna utan tog en snabb promme mot Dansbaren.