Så elakt, jag skäms!

Nådde så Dansbaren tillsammans med den inte så vassa kniven på torsdagsnatten. Det dröjde inte länge förrän han traskade iväg och jag fick roa mig på egen hand. Funderade på Nattklubben, men kom mig inte för att gå dit.

Så dök utis-studenten och hans kompis upp. Jag försökte få tillbaka mitt armband och efter mycket kärvänligt tjafsande rykte han till i det jag höll i. Jag var totalt oförberedd, hade inget att hålla mig i utan åkte i golvet. Jo jag var rätt berusad också.

Fick så tillbaka armbandet i alla fall och då var det stängningsdags. Vi var sist att lämna baren så vi hörde hur låset vreds om bakom oss. Vi traskade till närmaste station. Hans kompis skulle på någon efterfest någonstans och utis-studenten tjatade på mig att hänga med honom hem. Jag ville inte egentligen, men hur det nu var så gav jag med mig. Han var nämligen mer onykter och trött än mig.

Nu kom det elaka. Vet inte riktigt vad som flög i mig, men han somnade nästan omedelbums på tåget och när vi kom till hans station klev jag av, skrev ett SMS med innehållet att jag inte förstod varför han inte kom med och att jag skulle följa efter honom med nästa tåg. Men jag skickade det först en timma senare när jag var tillbaka i Köpenhamn och strax efter ännu ett SMS att jag letat efter honom men inte hittat honom.

Har dåligt samvete för det, men jag vet nu hur han uppfattade det, men mer om det en annan dag.