Dagen började med ett välklottrat pendeltåg i Köpenhamn (någon hade sprejat det med täckande silverfärg på hela långsidan) och eftersom dagsavslutningsproceduren tog lite tid (chefen hade några frågor och ett par uppgifter till imorgon) så missade jag tåget hem och valde att ta en AW.
Nådde den Vilda baren och tog plats bredvid en herre i mjukis-skinnbyxor. Anledningen till det var att det var den plats som var längst ifrån en av den äldre mannens tradiga kompisar som satt i andra ändan av baren.
För ett par veckor sedan var det någon av bekantingarna (minns inte vem) som presenterade mig för en mindre spännande man som jag den gången växlade några artighetsfraser med. Idag dök han upp och kände dessvärre igen mig. När han babblat nästan oavbrutet i mer än en timma (jag hade svarat ja och nej) fick jag ett val. Antingen tyckte jag att han skulle gå NU eller så skulle jag följa med honom hem.
Jag förklarade att jag inte skulle följa med någon hem (nämnde inte att en mycket het latino som garanterade en sängplats kunde komma i fråga). Det tog han inte på ett bra sätt uten sa "Ja men då går jag NU, hoppas du hälsar nästa gång jag ser dig på byn". Bögar säger jag bara... Och som man frågar får man svar om inte annat.
Har nu ätit och ska till att krypa ner, njut av er torsdag, min kommer att bli lång och tung har jag en känsla av.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vilket as.
Spö ska han ha.
Det vet jag inte, men ingen jag kommer att sakna...
Skicka en kommentar