Islänningen minsann

Ligger nu en vecka efter i historien, men här kommer fortsättningen.

Hamnade i baren på fredagen med den trevlige bartendern som hade fått två holländska turister som flörtade med honom, men han var inte så intresserad. Istället fastnade han i någon märklig diskussion om extremhögern i Rotterdam… Jag höll låg profil där bredvid.

Traskade vidare till den Vilda baren där det var fest. Flera personer raglade hemåt redan vid 19-tiden efter ett mycket rejält shotrace. En av stammisarna gjorde en entré som hette duga när han ramlade in genom dörren och plockade med sig två barstolar i fallet. Det gick bara inte göra annat än gapflabba och jag var inte den ende…

Så dök ingen mindre än islänningen upp. Med sig hade han en annan yngling i hatt, men jag avstod från att hitta på nått, vill minnas den där gången som något speciellt istället för att riskera att bli besviken.

Den inte så vassa Kniven dök upp igen, han brukar alltid vara på gott humör, men den här gången godare än vanligt. Turligt nog hade shotsmänniskorna gått hem, så jag lyckades nästan klara mig utan, fick ta ett par för att supa ner en äldre man som försökte övertyga mig om att hans säng var nått alldeles extra.

Träffade också på några bekantingar som vid stängningsdags tyckte att jag skulle hänga med till lite olika andra ställen. Bestämde mig för att äta och göra nått annat.