Härmapa

Idag passade jag på att imitera €5*'s torsdagar och försov mig, en av mina kollegor ringde kvart i 9 och undrade var jag var, blev nästan 2 timmar försenad. Tack vare Euro-darling vet jag att jag inte är ensam om en torsdagsförsovning och det känns ju bra...

Att jag inte lär mig

Vid 18-tiden sådär brukar jag bli megatrött (om jag inte har nått tillräckligt intressant att sysselsätta mig med) och igår kunde jag inte hålla emot utan lade mig i soffan och sov en timma. Det innebar att igårkväll låg jag 1,5 timmar innan jag lyckades somna och när jag väl somnat vaknade jag kl 3 och låg vaken i över en timma. Att jag aldrig lär mig att inte sova på eftermiddagen.

Så nu sitter jag här på jobbet, trött och frusen, och längtar efter MC Donalds, nått jag längtar efter max en gång per år, men det är det enda i varm mat väg man kan få här i närheten idag om man inte vill gå till korvmojen eller pastavagnen... Den potatis som jag tänkt baka i micron och äta skagenröra till känns inte alls intressant, det är inte tillräckligt frosseri. Så det får bli skräpmat igen!

Organisation och Ledarskap 5 poäng

Efter en tvådagarskurs i "dålig framförhållning och obefintligt planeringssinne" så har nu chefen åkt på konferens, äntligen tycker alla, för maken till virrhöna får man leta efter. Om man ska ha tryckt material med sig, varför komma på det en dryg vecka innan så texterna blev skrivna på en timma bilderna blev valda för att de var de första som hittades, layouten blev tafflig för det fanns inte tid till det, tryckeriet pressades och kom och levererade broschyrerna igår eftermiddag. Det fanns inte tid för provtryck, så färgerna var inte som chefen ville ha. Som vanligt, att vi inte lär oss, det är samma sak varje gång...

För ett par år sedan skulle vi arrangera ett stort jippo i Tyskland med 300 personer, som tur var blev jag inte så indragen, för jag insåg inte hur dåligt planerat det hela var förrän vi på torsdagseftermiddagen gjorde grovplaneringen för evenemanget som skulle börja samma fredag kl 09.00 i Frankfurt. Då kom plötsligt någon på att jag skulle med, men som tur var fanns inga biljetter förrän fredag eftermiddag och då var det rätt så bortkastat...

Men fördelarna med att jobba här är att man inte behöver se dokusåpor och man lär sig rätt mycket om den mänskliga naturen, speciellt den kvinnliga naturen, jag är den ende bröstlöse som någonsin stannat längre än 3 år tror jag...

En heterofräckis

Förlåt, men jag kunde inte låta bli...

Eva och Sven Holmlund, som inte lyckats få egna barn, hade bestämtsig för att anlita en s.k. surrogatpappa för att bilda en liten familj.På morgonen den dagen surrogatpappan skulle komma och utföra sitt arbete,kysste Sven sin Eva med orden: Han kommer nog snart, innan han for tillsitt jobb.

En halvtimme senare kommer en babyfotograf till bostadsområdet för att försöka sälja sina tjänster med hjälp av dörrknackningsmetoden. - God morgon fru Holmlund, ni känner inte mig, men jag har kommit för att... - Oh! Ni behöver inte förklara, och säg gärna Eva. Jag har väntat på er halva förmiddagen. - Verkligen, säger fotografen, det var väl bra det, jag är ju specialist på bebisar. -Det var just det jag och min man hoppades på, kom in och sitt. Hur kan vi komma igång? frågar Eva lätt rodnande. - Överlämna det problemet till mig, säger fotografen.

Jag brukar oftast försöka med ett par omgångar i badkaret, sedan en på soffan och kanske ett par på sängen. Ibland kan det vara en idé med en omgång på vardagsrumsmattan, där blir det lättare att rulla runt i pigga ställningar. - Badkaret, vardagsrumsmattan? Inte konstigt att det gick dåligt för mig och Sven.- Tja Eva, ingen kan väl garantera nåt perfekt varje gång.

Men om vi provar flera olika ställningar, och jag skjuter från sex eller sju olika vinklar är jag säker på att ni kommer att bli nöjd med resultatet. - Jag hoppas att det kommer att gå ganska fort, säger fru Holmlund viskande.

Fotografen öppnar sin portfölj och tar fram sin mapp med barnbilder. - De här fixade jag på taket av en London-buss säger han leende. - Oh min Gud! Utropar fru Holmlund, medan hon intensivt börjar tugga på en näsduk. -Och de här tvillingarna blev verkligen lyckade, trots att deras mor var mycket svår att jobba med. Fotografen räckte över bilder till fru Holmlund.- Var hon svår? Frågade frun. - Ja, jag är rädd för det.

Jag blev till slut tvungen att ta henne till Kungsträdgården för att få jobbet ordentligt utfört. Folk trängdes omkring oss i fyra, fem led för att se vad vi höll på med. Fru Holmlunds ögon stod nu rakt ut av blandad skräck och förvåning. - Fyra, fem led?? - Just det, sa fotografen. I mer än tre timmar dessutom.

Mamman gnällde och skrek konstant hela tiden, så jag hade verkligen svårt att koncentrera mig på uppgiften. Mörkret närmade sig också, så jag var tvungen att jäkta på mina skott, men till slut när ekorrarna började nafsa i min utrustning, var jag tvungen att ge upp. Fru Holmlund lutade sig framåt. - Du menar att de tuggade på din öööhhh..utrustning? - Ja, precis så var det.

Om du är färdig med frågorna nu, så sätter jag upp mitt stativ, så vi kommer igång på allvar.- Stativ??!! Skrek frun oroligt. - Ja, jag måste använda ett stativ att vila min Canon mot, den är nämligen aldeles för stor för att hålla själv medan jag gör mig redo för aktion. - Fru Holmlund? Eva..? Fru Holmlund??

Ingen läderklubb men väl en del spelande

Efter den fredagen blev det sovmorgon på lördagen, mötte granntanten i trappan när jag var på väg hem, hon tyckte jag var tidigt uppe på en lördag och jag svarade ärligt att jag var på väg hem från festen...

Och hela lördagen, det vill säga när jag väl masat mig ur sängen vid 2-tiden på eftermiddagen, spenderades framför datorn med strategispelande, vilket var skoj och lagom påfrestande i mitt något trötta tillstånd. Men jag kände inte för att berätta för någon att jag var hemma, för då hade jag nog blivit utdragen på dåligheter även lördag kväll och det kände jag inte för måste jag säga.

Och igår skulle jag åka till Köpenhamn igen hade jag tänkt, först på brunch på Mens Bar kl 3 och sedan på loppis på läderklubben, men när det var dags att göra sig iordning kände jag bara NEJ, jag stannar hemma och det gjorde jag också, mer strategispelande, fast jag ångrar mig lite idag, det hade nog varit kul med loppis på läderklubben trots allt.

Favvo-farbröderna hade tydligen tagit en tur till Köpenhamn i lördags, jag såg ett SMS när jag klivit upp igår där de undrade om jag var ute och med en uppmaning att vara återhållsam, nåja det kanske behövs ibland...

Lämnad och övergiven

Varför kan inte jag få en trevlig normal kväll/natt/score i Köpenhamn, varför måste allt bli så totalt komplicerat varje gång. Är det jag som inte förstår människor eller umgås jag i fel kretsar?

Hur som helst så började jag kvällen med två snabba öl tillsammans med kompis H och hans ex. Jag blir inte klok på dem, men vem är jag att förstå nått sånt. Efter det stack vi alla tre för att träffa Vikingen och se hans väninna sjunga och spela. Hon skriver sångerna själv, nästan alla långsamma nedstämda saker vilket blir tröttsamt i längden, men men...

Och jag fick en snygg kille bredvid mig i soffan, han fyllde trettio i fredags, så jag antar att han blev full senare när hans polare från Jylland kommit igång med shots.

Efter sången blev det bar, vi hade riktigt trevligt och plötsligt gick H's ex, han har alltid jackan på sig också innomhus i barer, så det var ingen som saknade honom förrän han SMS:ade obcena texter till kompis H, vanligen innehållande ordet "svin". Så försvann en och så var vi bara tre.

Vi fortsatte på ett par ställen till och hade trevligt även om H hela tiden tjatade om att jag skulle följa med honom ut och resa så snart som möjligt. Men så när jag gick ut för en kort rökpaus så såg jag ryggen på Vikingen när han gick utan att säga nått. Så försvann ännu en och så var vi bara två.

H och jag vi fortsatte på nattklubb tills de skulle stänga och hade inte bestämt oss om vi skulle fortsätta eller gå hem. Jag stack på kisspaus innan vi skulle gå och när jag var tillbaka 2 min senare låg min jacka och väska i soffan och H syntes inte till. Det var inte värst många kvar i lokalen, så det tog mig inte många sekunder att inse att H inte var därinne. När jag kom ut på gatan var han heller inte där. Så försvann ännu en och så var jag ensam kvar.

Jag ringde H minst 5 gånger utan att få svar, men jag antog att han gått till nästa nattklubb, så jag traskade åt det hållet och när jag var nästan framme kom ett SMS: "Jag blev uppraggad och är i en taxi på väg till Amager". Hur lyckas man hälsa, bli uppraggad, få med sig sina prylar och få en taxi på 2 minuter? Jag tog tåget hem. Så försvann ännu en och så var det ingen kvar...

En tur till

Ikväll blir det en tur till Köpenhamn igen, det ska tydligen bli trubadur-bar med Vikingen till att börja med och kompis H ska också hänga på, det kan nog bli kul hoppas jag... Ha nu en riktigt trevlig helg och ta det riktigt lungt och vila upp er!!

Hor på kontor

Det kom inget svar från han med busken, så jag var inne i mailboxen och där kan man se att han KASTADE mitt svar när han fick det, tack, du var het men inte intresserad... Trist, men så var det med det. Inget hor på kontor...

Nu blir det fika, jag hoppas på kanelbullar, men det blir nog en slät kopp java idag misstänker jag...

Telepati när den är som bäst

Jag vet att det inte var min blogg utan tankeläsning, för inlägget hade inte kommit in när han skickade ett meddelande... Bara ett "HEJ" men iallafall, få se vad jag kan komma på att svara, hmmm det får nog bli nått saftigt!

Igår en puma och idag en hunk

På min Boyfriend-profil var en hunk inne i morse, eller han var i mina ögon en hunk, en sådan som man bara tappar fattningen när man ser. Men så efter 10 minuters intensivt tittande på bilder med honom i olika poséer (inget helnaket) så insåg jag, "men för helvete, han har ju bara ett långt ögonbryn!" Och det är nästan lika tjockt i mitten som över ögonen, nej det kan vi bara inte ha, fast det går ju att raka bort antar jag...

Men annars var det klar hunkstämpel och han vill hitta någon att dejta och han har varit inne på min sida, lovely, välkommen tillbaka snygging nysnaggad och fin! Skriv gärna nått nästa gång, jag är då för feg för sånt...