Nu fortsätter historien
Det var nämligen så att bartendern inte visste vad det jag beställde var för nått, trots att det fanns med i cocktailslistan bakom honom och på min halvt bristfälliga danska försökte jag förklara vad jag ville ha när killen bredvid lade sig i samtalet och hjälpte mig. Jag fick en blå söt-sliskig helt värdelös drink, men men...
Så jag började snacka med killen bredvid, tänk bara jag som varit smyg-bi (trodde jag iallafall) sitter på homobar och snackar med en kille med något lösa handleder, men trevlig på alla sätt och vis var han. Det ena ledde till det andra och jag pussade på en man första gången den kvällen och kände på annan persons bula i skrevet för första gången. Det var så jag träffade kompis H, vi hamnade inte i säng eller nått, men han följde mig till tåget så vi hånglade loss på perongen kl halv 7 på morgonen efter att ha visat mig 2 andra uteställen. Vi bytte nummer och bokade en dejt lördagen efter.
På söndagen var det sista april och jag skulle ut på barrunda med några tjejkompisar hade vi bestämt sedan tidigare, Ponte sov hela dagen och såg trött och sliten ut när vi träffades och på den frågan svarade jag att jag kommit i säng vid 8-tiden på morgonen. Jag är rätt duktig på att ljuga trovärdigt om jag själv får sköta berättandet, men på ja och nej frågor med 3 nyfikna fruntimmer i en bar, det fixar jag inte.
Så efter 2 timmars gissningslek hade de dragit ur mig hela historien, eller i varje fall det mesta och plötsligt hade jag kommit ut, det kändes toppen helt enkelt, att för första gången på många år inte oroa sig för om någon skulle fråga och man inte klarar av att hålla masken osv. Och att också jag hade ett liv och inte bara var en grå feg skugga i bakgrunden. Jag kan tillägga att de tog det bra...
Men frågorna under gissningsleken var roliga, rätt snabbt kom frågan om jag varit i Köpenhamn (eftersom jag redan innan jag började gå på homobar hängde en del i Köpenhamn), och sedan gissades det på allt från science fiction konferens (snacka om tokfel) till svartrockar-koncert och att jag blivit jätte-jätte full och somnat på en parkbänk...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
HAhaha.. science fiction konferens var ju klart bäst! =) Finns det ens sånna!?
Det gör det säkert, men det är inget för mig, sci-fi är nått jag inte fattar, alls...
Sci-fi suger.
Härligt att höra om ditt ljuva liv, som vanligt.
Oh du är för snäll Kim darling!
Skicka en kommentar