Fredagen blev lite märklig så till vida att det var tokmycket människor på alla ställen. En gaykryssning (som kommer till Stockholm på fredag tror jag) skulle lägga ut från Köpenhamn på lördagsmorgonen med 2000 homosar ombord. Många av dem var ute på stan, så det kryllade av medelålders halvrunda eller helrunda amerikaner som spenderade sina pink dollars på barerna i Köpenhamn. Huvuddelen av dem verkade vara av typen "nice little country you have here". De är bara tröttsamma... Några hade med en snygg toyboy också, så nått att vila ögonen på fanns det ju faktiskt.
Dessutom var det rätt många Köpenhamnar som var på stan för att kolla på kryssarna och homomiljön är inte riktigt dimensionerad för dylika evenemang... Vi tog en riktigt runda Vikingen och jag, 1 öl på 4 olika ställen, sedan träffade vi hans lesbiska väninna, hängde på lesbisk bar en stund och spelade ett spel där man ska bygga ett torn och sedan sakta plocka bort del för del och den som får det att rasa förlorar. Jag förlorade 2 av 3 rundor...
Sedan blev det en bar till och efter det en av dem där vi varit tidigare och då började jag känna mig berusad. Efter det lesbisk bar igen och till slut dansställe och taxi hem. Jag hade gärna promenerat en timma hem till Vikingen, men han var inte riktigt i tillstånd att ta långpromenad. Så går det när man ätit 1 äpple och druckit några koppar kaffe på en hel dag och sedan dricker en massa öl...
Men vi hade verkligen trevligt och väninnan och jag kom bra överens, så jag hoppas jag blev godkänd... Vi träffade en äldre norrman som cyklade från Stavanger till Köpenhamn en gång varje sommar, men han var på dåligt humör, för den vägen han normalt cyklar var avstängd, så han fick ta tåget till Oslo och cykla därifrån. Som tur var lyckades vi skaka av oss honom rätt snabbt, för både Vikingen och jag fick intrycket att han hade för avsikt att hänga med oss ett tag. Det kände vi inte för vill jag lova.
Vikingen är mycket för Jarmers torn (en liten ruin från den gamla stadsmuren) så vi var där igen, det kostar bara 500 kr i böter om man blir tagen av politiet, men han vill alltid dit. Vi har inte blivit tagna ännu, snacka om living on the edge på riktigt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Men vad gör ni där vid tornet?
Och varför får man inte vara där?
Vi tittar och tänker på den stackars prinsessan som var inspärrad där i typ 25 år för att hon blivit förälskad i en svensk. Vet inte varför man inte får vara där, men det är inhägnat och ligger mitt i en gatukorsning.
Oj, den där prinsessan känner jag inte till. Hur slutade hennes historia?
Hon dog i tornet som är runt och typ 5 meter i diameter. Tänk att sitta instängd på en så pass liten yta i 25 år...
Skicka en kommentar